Eva Birath

I vintras kallade läkaren Göran Murvall alla 90-plussare på vårdcentralen till gratis gympa. Gensvaret var bättre än väntat. Av 18 inbjudna var det 15 som dök upp.

Träningen är gratis och sker en gång per vecka i ett nyöppnat gym. Efter gympapasset är det gemensam fika.

Ökad glädje och förbättrad hälsa

Målet för Göran Murvall var att skapa en aktivitet för de äldre som både sprider glädje och ger bättre hälsa. Äldre är den grupp som får ut störst effekt av gymträning.

Tanken var också att försöka få ner läkemedelsanvändningen och att hjälpa till att skapa nya sociala kontakter.

Kycklinglever med smörkokt purjolök o sallad med chilidressing … jättegott

Då kan jag varmt rekommendera dig att ta rosenrot. Själv har jag känt mig hängig o inte allt för munter den sista tiden, så jag kände att det var dags att göra något åt saken.

Jag har provat rosenrot förut o vet att det får mig att känna mig både piggare o gladare.

Så här kan man läsa om rosenrot:

Rosenrot är ett fantastiskt kosttillskott utan biverkningar. Rosenrot har den underbara förmågan att skärpa koncentrationen samtidigt som det ökar sexlusten och minskar depressioner. Med andra ord är rosenrot perfekt för dig som känner dig lite nere eller helt enkelt bara vill ha en skjuts på vägen.

Efter ett tufft ben/rump pass idag avslutade Karin med 110kg knäböj.

Inte för att jag är överförtjust i snö men det var riktigt härligt med en långpromenad i ett vintrigt Göteborg.

Det brukar vara svårt för mig att veta om jag är klar med en målning eller inte, o det tar alltid ett tag innan jag vet om jag gillar det jag har gjort.

Jag gillar motivet med änglarna men känner att det har blivit lite för ”prydligt”, det känns inte som jag.
Jag får avvakta nu o känna efter … man kan ju alltid måla över.

Den abstrakta blev en motreaktion på prydligheten :-)

Mitt kök har återigen förvandlats till ateljé

Nu var det längesen, jag har faktiskt inte målat sen i somras så nu känns det riktigt kul att komma igång igen.

Temat är än en gång mörker o ljus, den här gången blir det tragiska änglar som tittar mot mörkret istället för att se sin kraft.

Jag täckte mitt nymålade golv med gamla lakan men jag ser redan att det har gått igenom … jag får väl bättringsmåla golvet när jag är klar.

Drömmen är såklart att ha en ateljé där jag inte behöver oroa sig för skvätt o kladd … kanske någon gång i framtiden.

Vill du ha en egen personlig design på din hemsida eller annat grafiskt material så kan jag hjälpa dig.

Jag är utbildad inredningsarkitekt (HDK) samt varumärkesstrateg (IHM) men har också jobbat mycket med grafiska profiler, logotyper och hemsidor.

Hör av dig till mig för kostnadsförslag,

eva@evabirath.com

Frukost – äggröra

3st ägg

20g smör

Lunch – kycklingsallad

200g kycklinglårfilé

10g smör (att steka i)

200g sallad (sallad, tomater, gurka)

25g crème fraiche (smaksatt med t.ex. chili o vitlök)

Mellanmål – ost

100g fet ost

Middag – kyckling (fisk eller kött) med grönsaker

200g kycklingfilé (köttfärs, kött eller fisk)

10g smör (att steka i)

200g grönsaker (broccoli, blomkål, brysselkål, sparris, lök, champinjoner)

25g crème fraiche (smaksatt)

Kvällsmål – proteindrink

30g casein (utan kolhydrater)

Protein 177

Kolhydrater 23

Fett 90

Kalorier 1620

Igår såg jag Frida Karlos o Diego Riveras utställning på Göteborgs Konstmuseum, intressant att se men jag kan inte säga att jag blev speciellt inspirerad av dem.

Dessa målningar däremot fick mig att vilja måla.

Som distriktsläkare (sedan 1980) har jag senaste åren varje vecka, deltagit i eller bevittnat patientfall, där Försäkringskassans sätt att hantera dessa ärenden är både inhumant och även juridiskt ohållbart.

Begreppet ”utförsäkrad”, som dök upp för ett par år sedan, är en orimlighet i sig.

Socialförsäkringen presenteras som obligatorisk, alla skall tillhöra den, betala avgift till den genom skatten, man kan inte lösgöra en premie att själv använda för en förmånligare sjukförsäkring än samhällets, när omfattningen urholkats till oigenkännlighet.  Egen sjukförsäkring får bekostas utöver den obligatoriska, om man inte är nöjd.  Giltigheten begränsas till dagar att ”förbruka”, sedan upphör utbetalningen abrupt (oavsett hälsoläget) utifrån komplexa regler.    

Även i den nya Socialförsäkringsbalken används begreppet ”rehabiliteringskedjan” om etapperna, när arbetsförmågan förväntas återkomma, med brytpunkter vid 3 mån (obligat omplacering) och 6 mån (prövning mot hela arbetsmarknaden) Några (inte alla) tillfrisknar inom detta halvår. 

En patient med specialiserat yrke, kanske med gedigen utbildning och erfarenhet, tvingas ställa om på mycket kort tid till att söka jobb på lösa boliner utan verkliga rehabinsatser. FK:s  ”övergripande rehabansvar” är en luftkonstruktion utan förpliktelse. I bästa fall görs omfattande dyra utredningar med ibland konstaterande av ”restarbetsförmåga”, inte sällan bortses sedan från resultaten !!! 

Äkta rehabilitering sker alltför sällan, en detaljerad dokumentation av läget blir huvudsyftet för att tillgodose en raffinerad beslutsordning som utvecklats till en byråkratisk apparat med detaljstyrning.

(Vägledning 2001:7), Vägledning 2004:7, ”Att skriva beslut i Försäkringskassan” 2005:14 (32 sid.)  

Denna apparat mal betydligt långsammare än ”rehabiliteringskedjan” som patienten förväntas följa.        

Ofta vet patienten efter veckor eller någon månad inte vad FK beslutat i sjukfallet och när beslutet väl kommer gäller det ”omedelbart” (Socialförsäkringsbalken 112 kap.§5)

Starten är patientens sjukskrivning och landets distriktsläkare har i omgångar drillats och ”utbildats” i hur man skriver de bästa läkarintygen.

Fokus ligger helt på att detaljerat och mångordigt intyga begränsningar i arbetsförmåga, gärna med numerisk precisering av nivå av smärta, trötthet, ork, nedstämdhet m.m. helst med beskrivning hur detta fördelar sig över dagens timmar, om kapaciteten räcker för insats i 2, 4, 6 eller 8 timmar.

Någonstans finns en gräns för hur långt och uppsplittrat någon alls kan uttala sig om detta med bevarad trovärdighet .  Till vilken nytta drivs denna pappersexercis ???  Detta ämne borde vara uttömt sedan länge.     

Extra resurser behövs i stället för att kraftigt utöka både medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering (kraftfulla rehabkliniker) för att hjälpa patienter åter in i arbetslivet under ordnade och anständiga former.

Landstingens vårdgaranti enligt lag anger en gräns på tre månader (för första åtgärd!). Prövningen ”mot hela arbetsmarknaden” är en uppgift i klass med att lyfta sig själv i håret . Frågan är vidöppen, svaret blir därefter.   

Jag vill påstå att ingen sjukskrivande läkare har vare sig kunskap eller kompetens eller ens teoretisk möjlighet att uttala sig med någon som helst precision, huruvida en viss patient skulle kunna ta ett av t ex 20 angivna jobb av alla hundratals existerande varianter på arbetsmarknaden. 

Naturligtvis skulle snart nog alla patienter teoretiskt klara något av 10 lätt uppräknade av lättaste lätta monotona lågavlönade jobb. Oskäligt?   Socialförsäkringsbalken 27 kap.§48 talar om skälighetsbedömning, något som regeringen flaggar för att införa!  

Det förödande slaget mot rättssäkerheten har emellertid levererats av den rättegångsliknande beslutsordning som råder redan i första omgången med en iskall rollfördelning (helt oreglerad i beslutshandledningarna) enligt följande: patienten blir ”den ifrågasatte”, en ”förundersökning” inleds där den behandlande läkaren blir ”försvarsadvokat” med skyldighet att presentera ”bevis” i fullgod omfattning inför handläggaren ”domaren” som, hör och häpna, ”skall”  vara medicinskt outbildad och till sin hjälp ha en eller flera försäkringsläkare , ”åklagare” som biträde.

Denna hårddragna rollfördelning har utkristalliserats och skärpts senaste åren utan förankring i någon förvaltningsprocessuell reglering och utövas i stor skala, där patienten är frisk (läs skyldig) tills motsatsen eventuellt bevisats (av hans läkare, som ofta negligeras) inför en medicinskt okunnig person, som är helt i händerna på  ”rådgivande” försäkringsläkare i kulisserna.

Denne/dessa träffar aldrig patienten, man vet sällan deras namn.  Om namnen motvilligt lämnas ut visar det sig inte sällan att en psykiater bedömt ett ortopedfall, en kirurg en utmattningsdepression, en neurolog en njursjukdom. 

Tydligen finns inga krav på specialistkompetens hos försäkringsläkaren i ärendet han bedömer.  Han är ju formellt ”bara rådgivande”, det är handläggaren som skriver under beslutet (som gäller omedelbart) och detta kan sedan i mycket långsamt tempo överklagas från instans till instans.  Jämför denna ryckiga bisarra rättegångsliknande handläggning med sina otydliga märkliga roller (efterhand övergående i allt högre äkta förvaltningsdomstolar vid överklagande) med den jämförelsevis blixtsnabba ”rehabiliteringskedja” patienten förväntas passera.

Denna svepande gråzon av dimridåer saknar varje form av rimlighet eller skälighet och innebär en fundamental rättsosäkerhet för otaliga långtidssjuka, som bedöms godtyckligt och slumpmässigt direkt i första skedet.

PO Hellquist
distriktsläkare
 
 

Det känns härligt med ett nytt år, som ett oskrivet blad för nya möjligheter.

Visst kan man göra förändringar o lova sig själv bättring när som helst under året men det känns just nu som ett ypperligt tillfälle att reflektera över sig själv.

Det är så lätt att mala på i gamla hjulspår o skjuta saker man borde ta tag i på framtiden, o sen blir det liksom aldrig av.

Vad vill du förändra i ditt liv?