Karin Ahlborg gör upp med myterna om maten
Är det egentligen bara en stor, fet lögn?
Att vi blir tjocka och sjuka av grädde och smör?
Alltmer forskning visar att det är precis tvärtom – vi blir friskare och slankare med hjälp av fett.
Till och med små piprensare till sjuåringar ”vet” att de ska äta lättmargarin och dricka lättmjölk, precis som Livsmedelverket förespråkar.
Men varför rekommenderas vi att äta mindre fett över huvud taget och särskilt mättat fett?
Minst fyra stora studier, Västerbottenprojektet, Malmöstudien, Ulsam och Women’s Health Initative i USA, visar att det mättade fettet inte alls är farligt. Tvärtom visar studierna att den som äter det är friskare än den som inte gör det.
Två andra svenska studier, en vid Sahlgrenska och en vid Karolinska, visar dessutom att den som inte räds fett faktiskt är slankare än den som äter fettsnålt.
Fettskräcken föddes på 50-talet
Men hur kommer det sig att vi blev så fettskrämda?
Skyll på amerikanen Ancel Keys, som i början av 50-talet ställde upp en hypotes om att fett var boven bakom hjärt- och kärlsjukdomar.
För att bevisa sin tes studerade han vad 50 män i sju olika länder åt och jämförde med dödligheten i hjärtsjukdomar. Keys fick till en rätt snygg kurva som stödde teorin. Kruxet var bara att han dels friserat sin undersökning en smula och uteslutit resultat som inte passade in, dels att hans metod inte alls skulle ha passerat som vetenskap i dag.
Men skräcken för fett och särskilt mättat fett bet sig fast.
Från 1980, då svenskarnas övervikt varken var ett problem eller ens växande, har vi minskat vårt fettintag drastiskt.
1980 drack vi nästan 900 000 ton röd, treprocentig mjölk. 2005 hade vi minskat den röda mjölken till förmån för fettsnålare mjölk till knappt 300 000 ton per år. En minskning med två tredjedelar.
Vi byter fettet mot kolhydrater
I takt med att vi sänkt vårt fettintag har övervikten i landet ökat.
Vi äter mer kolhydrater och mindre fett precis som Livsmedelsverket vill, men blir allt tjockare.
Från 1980 har vi ökat vårt dagliga intag av kalorier från 2 944 till 3 102 per dag. Och mest av allt har vi ökat intaget av bröd och spannmål, alltså de kolhydrater som vi enligt näringsrekommendationerna ska äta mer av.
Vi har på 24 år minskat användningen av matfett med 38 procent och lättprodukter som mellanmjölk, mellangrädde, minimjölk, minifraiche och lättmargarin med 30 procent fetthalt har lanserats.
1989 introducerades nyckelhålsmärkningen som skulle hjälpa oss att välja magrare och mer fiberrik mat. De grupper som snabbast tog till sig budskapet var yngre, välutbildade och kvinnor. Och övervikten bland kvinnor som inte hade ökat tidigare började klättra ganska brant uppåt från 1990 och framåt.
Karin Ahlborg
